Tångarallyt 2016

Veteranendurot som heter Rally av någon anledning kördes för 10:e och kanske sista gången. 6: e försöket för mig.
Ibland kommer jag runt, men icke denna gång. Banan var 12 mil men jag körde nog längre.

Förgasaren har behagat krångla, verkar som flottörventilen inte håller tätt. Första specialsträckan var en mardröm med nersurad motor men sen gick det bättre, men ett helsike att få igång motorn efter stopp.

Efter tre specialsträckor skulle det bli tankningsuppehåll och varmkorv, men jag fick ingetdera eftersom jag missade nån pilning och irrade många mil hungrig och dåligt i tanken.

Jag träffade på en annan olycksfågel som också irrade omkring, Veteranen Sven-Erik Eriksson från Borlänge som tappade bort sig efter specialsträcka 1, vi frågade lite lokalbor var Tånga Hed fanns och for mot målet men i skogen fick jag slut på soppa, så där blev jag kvar innan goda kamrater kom med en dunk. Ack ja, pensionärslivet kan vara motigt ibland

Uppställning före start, hojarna ska vara från: före 1975 och det är väl 80% Husqvarna.



En udda hoj med duktig Dansk förare: Nimbus 1938 som kom runt och kördes bra.

En del orkar köra tunga hojar också som denna Matchless 500 cc




Depålivet: snillena spekulerar kvällen före allvaret.

Min Husqvarna i mörka skogen med tom tank

 Och idag måndag besiktade jag men hojen hade tagit en hel del stryk så det gick inte så bra, bl.a ekerbrott i bakhjulet. Men lyset var bra med nymonterat (besiktnings) batteri.

En liten Wermlandsturné

Bland allt annat tok man har för sig så blir det alltfler backtävlingar, "Hillclimb" som dom försvenskar det till.
Nu var det Långliabacken i Filipstad, en väl kort backe men trevlig.

Det blandas hej vilt med bilar av gammalt slag och mc.

Eftersom det är en intressant hojmarknad på Solkatternas speedwaybana på söndagen, så övernattade jag på Birgittas B&B i Karlstad. (Kan rekommenderas)

Och en Rysshojskompis hälsades på på hemvägen så det blev en kul helg.

Backtävlingen kördes ju med minsta tidsdiff. mellan två åk, och det gick bra: Silverplacering.
Men jag hade faktiskt några efter mig i tid också, med min gamla Husqvarnan den här gången.

Sören Rothman har en riktig klenod: Ariel special 1928
Och han är snabb: trea bland hojarna!




En stilstudie av Rickard Falksäters A-Ford Roadster 1930!

Bra blandning på bilarna.

Den optimala backräsern, folkvagnsbygge med vattenkyld PickUp bakände, snabbast bland fyrhjulingarna trots otrimmad motor.
VW Eissvagen är den döpt till.

Marknaden var inte jättestor men det fanns pärlor.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  

Backtävling är enkelt och skoj, hoppas fler arrangörer hakar på.

Retro gokart

Att vara på gokartbanan idag var en riktig tidsresa, från 60-talets ömtåliga högvarviga motorer till 80- talets mer utvecklade kartar.

Ett flertal kartar utvecklade av Ronny Petterssons farsa  (Robardie) och efterföljaren LOHL av Leif Ohlsson fanns på plats. Leif själv, 76 år ung var på plats med sina kartar och har gott samarbete med Kenth Engström Hedemora.
Jag byggde själv en kart av Leif Ohlsson - konstruktion som kart nr. 2.
T.o.m en gammal motorlös gruskart fanns på plats.

Ett Stocholmsgäng med Ronny Lundberg i spetsen representerade 70 och 80-talet, och deras kartar går nästan lika snabbt som de nyaste.
Själv tävlade jag där 1965-1968 med 1500 åskådare runt banan, plus lite comeback kring år 2000 men nu är det 2 0ch 3 hjul som gäller för mig. Men osvuret är bäst.

Det verkar som 52-åriga Hedemorabanan kan bli ett riktigt Veterangokart centrum.

Tanken är på.

Iordningställandet av gammaltrajjan fortsätter sakta men säkert, om en en vecka ska den luftas i backtävlingen Långlia i Filipstad är tanken.

Idag fick jag på "tävlingstanken" som är en gammal Svalan 150 cc tank som lackats ungefär som originalet. Jag har engagerat "mäster" Sune Olsson som ska svetsa ihop nya fotpinnar som är fästa i ramen i.st.f  att gå rakt igenom transkåpan som den gör i original.

Just nu struntar jag i det lagliga med lysen o.s.v, det får komma sen till besiktningen.

Valborundan avklarad

Sveriges längsta tipspromenad?! 12 mil (och tillika gubbdagis) är avklarad i strålande solsken.
 Första gången utan regndroppar för min del.

Eftersom det inte ingick några praktiska prov uppstod inga köer heller, tack för det.
Men en maxtid vore på sin plats, nu kom en del i mål väldigt sent.

Frågorna är infernaliskt svåra men det finns ju väldigt allmänbildade personer som klarar det mesta.
Björn Weissman är alltid i topp och vann igen!

Det märktes att det är i början på säsongen, träsmak i baken och allmän rostighet.

Själv är jag väldigt nöjd med att bli 35:a bland ca 150 deltagare, eller delad 8:a poängmässigt.

Väldigt roligt att se att inte alla gamla klenoder har fastnat på museum utan rastas också.

Mäktig startuppställning.  





Den här Qvarnan är från det glada 20-talet

Även Japaner är klassiker här. Tidig Honda "Black Bomber"

Duktigaste förarna får pris.

Det får bli en gammal svensk i stället.

Valborundan ska köras i veckan och tanken var att köra Triumph -51 men verkligheten kom ifatt.
Alltför mycket kvar på den obesiktade Trajjan så det får bli en annan gamling: 1968 års Husqvarna 250cc, en gammal kronhoj i stället.

En nylackad tank och nytt bakdäck har jag kostat på den, men ingen höjdare att åka med crossdäck 12 mil.